Program Rapporter Nils-Conrad priset Föreningen

Lite historia......

Föreningen rekonstrueras 1947

 

För att utröna vad som hände år 1947 när ÖNF rekonstruerades tar vi hjälp av Bo S Ancher som inför föreningens 100-årsjubileum skrev följande i Corren:

 

 "Sveriges äldsta biologiska förening - utanför de gamla universitetsstäderna - dog av tvinsot 1898 för att återuppväckas Anno Domini 1947. Hedersledamoten fil dr Bertil Wahlin är rätt man att sortera milstolparna. Det hände sig att den unge föreståndaren för Växtskyddsanstalten i Linköping, fil kand Bertil Wahlin vintern 1946-1947 fick i sitt huvud att bilda en biologisk förening. Med på noterna var själsfränden och Corren-redaktören Erhard Bergström, ´en mycket naturkunnig man, speciellt på fåglar´. Ett möte utlystes till 24 februari 1947. Några dagar före mötet drabbades den ännu icke uti radio och teve riksbekante Wahlin av en känd profil uti staden, gymnastikdirektör Ragnar Skarfors. Ordet till Bertil Wahlin: - Han dök upp och sa: ´Jo, kandidaten, apropå det här mötet, känner ni till att det har funnits en biologisk förening här tidigare ?´. Till bevis överlämnade han Östergötlands Naturalhistoriska Förenings protokollbok, där verksamheten 1880-1898 finns redbart noterad med sirlig picture. Jag hade aldrig hört talas om föreningen och blev självfallet eld och lågor. Här fanns notiser som gav utrymme för högintressanta jämförelser och utblickar. Sålunda kom det sig att de 37 sammantrummade stiftarna av en tilltänkt ny föreningen i stället blåste liv i en gammal".

 

 Så långt Correns artikel.  Syftet när föreningen bildades 1880 var "att söka ett närmare samband mellan naturalhistoriens (botanikens, zoologins och geologins) idkare och vänner i Linköpings stift". Medlemsantalet var vid bildandet maximerat till 30 stycken. Denna paragraf ändrades och föreningen blev öppen för alla. Man behöll dock proceduren med inval i föreningen. Medlem blev man på förslag av ordinarie medlem och valet skedde vid de ordinarie samman-komsterna. Vid föreningens rekonstruktion samlades 37 personer och Einar Trotzig, direktör vid Frökontrollanstalten, valdes till ordförande och Bertil Wahlin blev sekreterare.

 

 ÖNF kom att bli en slags föreläsnings-förening, med ett mångskiftande program. Föreläsare var ofta välkända akademiker och naturmänniskor. Exkursionerna var en viktig del av verksamheten, likaså de många kurser och studiecirklar som anordnades. Förening har av någon beskrivits som "en landsortens akademi" för naturintresserade.

 

 

1947 - 1956

Verksamheten inleddes de första två åren med ett mycket fullmatat program där fågelintresset stod i centrum. Man samlades till fågelkurser 13 gånger på två år och fem fågelexkursioner anordnades med färder till Stångånmynningen och Tåkern. Det första offentliga föredraget (1948) som hölls handlade om vårfåglar och föredragshållare var Bertil Wahlin..

 

 Vid sidan av det stora ornitologiska intresset, som under de kommande decennierna  samlade många intresserade, fanns en botanisk inriktning. Den första sammankomsten efter rekonstruktionen ägnades åt ett föredrag med titeln "Några av Ombergs orkidéer i färg". Exkursionerna år 1948 var botaniska och gick till Omberg samt till Kärna Mosse som besöktes per cykel. Under de första verksamhetsåren föddes tanken på att göra en ny Östgöta-Flora. ÖNF:s grundare, lektor Nils Conrad Kindberg, gav mellan åren 1861 och 1901 ut 4 upplagor av Östgöta-Flora och man ansåg tiden mogen för en ny. En arbetsgrupp tillsattes med Karl Hasselrot som ordförande och inventeringen av Östergötlands flora på-börjades. Efter några år flyttade Karl Hasselrot till Västergötland varefter inven-teringen drog ut på tiden och skrinlades.

 

 Vi möter redan under dessa år programpunkter som blivit  uppskattade och återkommande inslag i föreningens verksamhet. Reseskildringar från när och fjärran har ofta lockat många människor. Rekordet är nog från november 1954, då Nils Linnman lockade 300 lyssnare till Wallenbergsalen med ett föredrag om sin upptäcktsfärd till Östafrika.

Offentliga exkursioner i Vallaskogen inleddes av Bertil Wahlin, som samlade mer än 80 deltagare i maj 1948.

Antalet deltagare vid samlingarna var nästan alltid stort, 70-80 närvarande var inget ovanligt. Vid en exkursion till Tåkern 1:a maj 1950 medföljde inte mindre än 100 personer och vid ÖNF:s högtidssammanträde (70-årsjubileum) i mars 1950 samlades ca 200 deltagare.

 

 

 Många välkända naturmänniskor har medverkat under årens lopp. Här möter vi under de första åren namn som Nils Dahlbeck och redan nämnde Nils Linnman som deltog ett flertal gånger med reseskildringar. Nils Dahlbeck tog 1948 upp frågan om vilka växter som borde vara fridlysta. Ämnet visar på ett intresse och engagemang för natur- och miljövårds-frågor som tidigt väcktes inom föreningen. Under den första tioårsperioden förekom med jämna mellanrum samlingar med natur- och miljövård som tema, exempelvis "Domänverkets åtgärder för naturskydd" (april -49), "Landskapsvård contra samhällsutveckling (febr. -52),

"Tåkerns framtid som fågelsjö" (sept. -53) och "Föroreningarna i våra vattendrag" (mars - 55). Redan 1953 deltog Georg Borgström, senare internationellt välkänd expert på världens försörjningsfrågor, med ett föredrag "Biologien inför världens livsmedelsförsörjning".

 

 1956 presenterade sig två föredrags-hållare som båda skulle komma att bidra till ÖNF:s program och verksamhet under flera decennier. I februari höll Ture Jangvik ett föredrag med titeln "Storken". Jangvik var dåvarande sekreterare (1954-1969) och blev senare ordförande i ÖNF. Ture Jangvik var återkommande exkursionsledare fram till 70-talet. En månad senare kom Kjell Ander med i programmet, han höll föredraget om "Grodor och paddor  i ord, bild och ljud" Kjell Ander blev också han en av de framträdande personligheterna inom föreningen, dels som föredragshållare och mångårig ciceron vid vårvandringarna i Vallaskogen, dels som sekreterare från 1973 och fram till sin död 1992.

 

 Till de naturalhistoriska ämnena räknas geologin, ett område som inte gavs något större utrymme i programmet. 1956 hölls dock en geologisk exkursion till Slaka.

Medicinska inslag förekom med jämna mellanrum. Några rubriker från de föredrag som hölls är "Om människans blodgrupper" (febr. -51), "Om modern narkos" (sept. 54) samt "Hjärtat i medicinens historia" och "Om modern hjärtkirurgi"(nov. -56). Vid det senare tillfället visades en film om en hjärtoperation.

 

 Filmvisning var ofta förekommande

inslag vid sammankomsterna. Filmer av välkända namn som Arne Sucksdorff, Bengt Berg och prins Wilhelm förekom likaväl som av föreningens medlemmar som förevisade egna filmer. Färgbilder från exkursioner och resor eller som illustrationer vid föredrag var givna inslag vid sammankomsterna. Emellanåt förekom uppspelning  av fågelläten från grammofonskivor

 

 De första årens många aktiviteter  övergick  under resten av perioden till att man samlades 7- 10 gånger per år. Deltagandet vid sammankomster och exkursioner var fortsatt högt, ofta över 50 st. Vanligt var  att sammankomsterna avlutades med thésupé, vid december-sammankomsterna med kaffe, dopp och glögg.

 

 Exkursioner och utfärder var till antalet 1-3 varje år. De gick till välbekanta östgötaresmål som Tåkern, Omberg och skärgården eller utgjordes av utfärder med teman som "Sommen Runt"

 

 1955 hölls vid 75-årsjubileum ett föredrag med titeln " Från urtid till nutid i Östergötland" av Johannes Öster, som sedermera kom att bli en av de flitigare föredragshållarna under 60-talet.

 

 

 

1957 - 1966

Under de sista åren av 50-talet fortsatte sammankomsterna och exkursionerna att vara välbesökta. Antalet per år var 8-10 stycken och programmet var utformat som tidigare med intressanta föredragshållare och trevliga exkursionsmål.

 

 Föreningens medlemmar höll föredrag som "Människors och djurs utvecklings-väg" (febr. -59), "Om Trollsländornas liv" (apr. -58) och "Den svenska skogen" (nov. - 59). Gästande föredragshållare, många gånger välkända namn, bidrog med program med titlarna "Som botanist på Elfenbenskusten" med Rolf Santesson (mars -57), "I fågelmarker" med Rune Bollvik (mars -58), och "På forskarfärd i Polarviddernas värld" med Valter Schytt (nov. -58).

 

 Kulturhistoria och allmänt hembygdsintresse märks emellanåt i programmet. I maj 1959 besöktes gravfälten vid Tift och skålgropar i Skäggetorp, i maj ett år senare besöktes Kolmårdens marmorbrott. Studiebesök på Centralbryggeriet gjordes både 1949 och 1962. Båda besöken lockade en stor skara medlemmar, måhända förfriskningarna som bjöds bidrog till den goda uppslutningen.

 

 Föreningens intresse för Kärna Mosse har genom åren varit stort. 1959 lät ÖNF trycka en småskrift "Strövtåg i Kärna Mosse" av redaktör Harald Sandahl.

 

 De första åren av 60-talet hölls färre sammankomster än tidigare, antalet var nere i 6 stycken per år 1961-1964. Deltagarantalet var oftare under 50 än över. Var nedgången ett resultat av att TV-apparaterna blev vanliga under denna tid ? Föredragshållarna fick möjligen konkurrens av det nya mediets stjärnor. Verksamheten fortsatte dock med kunniga och intressanta föredragshållare.

 

 Under denna period hände en hel del med anknytning till den inom föreningen verksamma Fågelklubben. Det gamla fågeltornet från 1954 förstördes vid en brand 1958. Efter branden påbörjades en insamling för att uppföra ett nytt fågeltorn. Under 1961 uppfördes det nya fågeltornet och Fågelklubben fick hyra marken där tornet byggt för 1 kr per år. 1965 tillsattes en 3-mannadelegation för att utreda förhållandet mellan ÖNF och den allt mer självständiga Fågelklubben. I gruppens redogörelse konstaterades att Fågelklubben fortfarande var en del av föreningen. Det skulle dröja ytterligare många år innan Fågelklubben bröts sig loss från ÖNF och bildades som en självständig förening.  1961 fick föreningen hyra en lokal i G:a Linköping, för att där förvara sina inventarier och herbarium. Samma år förekom livliga diskussioner om ÖNF skulle bli en lokalkrets inom Svenska Naturskyddsföreningen. Vid årsmötet i december beslutade man att säga nej till SNF:s förslag.

 

 1965 behandlades på årsmötet frågan om föreningen skulle vidta åtgärder för att förhindra byggandet av en trafikled genom Vallaskogen och Trädgårdsföreningen. Byggandet av en trafikled genom Vallaskogen diskuterades i kommunen under många kommande år och frågan avgjordes inte förrän långt senare på 1980-talet.

 

 

 

 

1967 - 1976

Under de tre sista åren av 60-talet hölls en lång rad föredrag med varierande innehåll, dock var det botaniska och ornitologiska inslaget för ovanlighetens skull litet. Andra ämnen lyftes fram som "Besök på Östergötlands museum", "Besök på Valla gård", "På färd i Columbus kölvatten", "Tanzania" och "Veterinären i laboratoriet och på fältet". Ett fantasi-eggande och märkligt ämne behandlades av författarinnan Helfrid Jordan i februari 1968. Hon berättade om Maria Sibylla Merian (1647-1717) som gjorde en för sin tid helt unik upptäcktsresa till Syamerika för att studera fjärilar. Hon var en ovanlig kvinna, högt begåvad, intelligent, besatt stora kunskaper om naturen och var en konstnär av hög klass

 

 

 Tillkomsten av Regionsjukhuset och Universitet märks i programmen med rubrikerna "Dialysbehandling-njurtransplantation", "Studiebesök på kliniskt-fysiologiska laboratoriet" och "Var är du ? Här är jag ! - Kommunikations-problem hos de lägre djuren" (nov -73)

 

 1972 höll förening 25-årsjubileum med anledning av rekonstruktionen 1947. Bertil Wahlin medverkade och belyste föreningens återupplivande i det historiska sammanhanget med beredskapsårens nyväckta intresse i hela landet för hembygdens natur. Färgbilder och film visades från tidigare års exkursioner.

Detta år återupptogs de ursprungliga planerna på en Östgöta-Flora, denna gång av Erik Genberg från Norrköping. Genberg besökte föreningen i maj för att presentera sina inventeringar av floran i nordöstra delen av Östergötland. Han vädjande om hjälp med fortsatt inventering och därmed var inventeringsarbetet åter i full gång inom ÖNF under en femårsperiod.

 

 1975 hölls en lång rad föredrag och exkursioner om Östergötlands natur. Olle Söderbäck var en de som medverkade och berättade om sin inventering av Åtvidabergs kommun. Olle Söderbäck är en av de personer som återkommit med jämna mellanrum i programmet. Redan 1960 berättade han om flyttfågelsforskning.

 

 1975 bildades Fågelklubben formellt som en fristående förening med egna stadgar. Ett avtal upprättades där Fågelkubben får dispositionsrätt till ÖNF:s fågeltorn samt inventarier och material som t ex uppstoppade fåglar.

 

 Under denna period upphörde skrivandet av protokoll vid varje sammankomst och exkursion. Därmed blir det svårare att följa intresset för varje sammankomst, då antalet närvarande inte längre noteras. Antalet sammankomster och exkursioner varje år fortsätter att ligga på mellan 8 och 12 st.

1977 - 1986

 

 För att belysa den bredd som ÖNF-programmet alltid har uppvisat kommer här ett helt års verksamhet, från 1978, i komprimerad form. 8 mars talade prof Olof Hedberg om svenska insatser i planeringen av utnyttjandet av vattentillgångarna I Östafrika. Som växtekolog var han anlitad av SIDA för planering av kanaler och vattendrag. Intressant att notera är att Olof Hedberg medverkade i föreningen 1963 med en reseskildring från botaniska strövtåg i de östafrikanska bergen.

 

 Den 16 mars talade L. Andersson och L. Wiberg om Tuveskredet och andra svenska jordskred. Den 3 april berättade P. Palm om sina studier av rävens livsföring. "Det intressanta föredraget avslöjade mycket om Mickel rävs livsvanor och det uppskattades betydligt av auditoriet".

 

Fotografen Åke Sandhall besökte ÖNF den 21 april och berättade till en svit av sina sällsynt vackra färgfotografier om insekter och andra småkryp.

 

 Vårexkursionerna till Roxen ägde rum de 8 och 16 april, vattenståndet rapporterades var mycket högt. De offentliga exkursionerna i Vallaskogen hölls den 6 och 27 maj. Försommar-exkursionen företogs tillsammans med SNF-kretsen och gick till Hjortkälla-området. Den gamla odlingsbygden visades av Ola Persson från Sturefors hembygdsförening.

 

 Den 27 september höll Hans Hansson ett intresseväckande föredrag om grottor och grottforskning, särskilt i Östergötland.

 

Höstexkursionen, 8 oktober, ägnades åt kryptogamerna och leddes av Kai Wihg, som "villigt ställde sina kunskaper om svampar, lavar och mossor till förfogande, till glädje och nytta för deltagarna". Den 25 oktober berättade Gunnar "Gebbe" Björkman om skäggmesens invandring till Sverige. Skäggmesen var okänd som svensk till 1965. I Tåkern observerades den första gången 1972 och var 1976 den vanligaste fågeln vid sjön, uppe mot 10.000 ex. Årets program avslutades i december med ett föredrag av doc. Bengt Jonsell om Carl von Linné. Så långt 1978 års program.

 

 I årsberättelsen för 1979 möter vi för sista gången ett namn som under nära 30 års tid förekommit flitigt i ÖNF:s verksamhet. Det är Lars Faxén som talar om "Naturförhållanden och bebyggelse i Jämtlands inre fjälltrakter under hällristningstiden". Faxén medverkade första gången 1950 med föredraget "Från trakten av Helagsfjället".

 

 Programmet 1979 domineras i övrigt nästan helt av personer verksamma vid Universitet. En lång rad biologer medverkar men även fysikläraren och astronomen Lennart Samuelsson som berättar om "Planeters och stjärnors evolution. Astronomiinslaget har under årens lopp varit sparsamt förekommande i programmet. Några få gånger har blicken riktats ut mot rymden, 1957 med föredraget "Moderna vägar inom den astronomiska forskningen " och 1969 med ett estradsamtal kring "Rymdforskning - vad kan det ge?"

 

 Många välkända personer har som sagts och visats, medverkat under årens lopp. Även internationellt berömda vetenskapsmän har emellanåt gästat föreningen. 1981 berättade den finländske paleontologen Björn Kurtén om "Människans tillblivelse" och om "Istidens djur och människor".

 

 Från samma år kan nämnas att ÖNF:s rätt omfattande herbarium, hade setts över och ställts i ordning av Erik Moberger

Med anledning av att det 1982 var 100 år sedan Charles Darwin dog, gästade prof. Björn Afzelius föreningen och talade om "Om Darwin idag och människans nedkomst".I maj talade Kjell Ander om floran i Linköpings stad, särskilt berörde han Vallaskogen och den planerade trafikleden som hotar vissa kärlväxter. Kjell Ander framförde här tanken på en inventering av Vallaskogens flora i ÖNF.s regi.

 

En av 80-talets stora naturfrågor, hotet mot den biologiska mångfalden, belystes av Hans Liman, från Länsstyrelsen naturvårdsenhet, i mars 1984. Han talade om växt- och djurarter som var hotade eller som förmodas bli det. Under året bildades också en botanikgrupp inom ÖNF med ett 25-tal deltagare. 1985 och 1986 besökte Sven Snogerup från Lund botanikgruppen och höll heldagskurser om gräs och halvgräs.

 

10-årsperioden avslutades1986 med ett par sammankomster kring den nya molekylärbiologin, som öppnar porten in i våra allra minsta rum - cellerna. Den 4 mars berättade biokemisten U. Carlsson om dubbelspiralen DNA. Den 20 oktober besöktes Statens rättskemiska laboratorium, där doc. Tore Svahn var ciceron.

 

 

1987 - 1996

I februari 1987 var det åter dags för Bertil Wahlin att hålla föredrag, denna gång i samband med att det var 40 år sedan han bidrog till att återuppväcka ÖNF. Bertil Wahlin är den genom åren mest förekommande föredragshållaren och exkursionsledare. Han talade denna gång om blommorna kring torpen.

1988 inventerades Vallaskogen av 10 ÖNF-medlemmar, resultatet presenterades året därpå i en skrift

 

 

 

 

 

Källor

Ancher, B.S: 100-årig biologiförening tog  tupplur under 49 år. ÖC 6/11 1980

Gustafsson, L-Å (1976): En glansepok med  portör och lupp

Holmbring, J-Å  (1970): Fåglarna vid sjön  Roxen 1853-1968

ÖNF: Protokollbok 1880-1898

ÖNF: Protokoll 1947-1972

ÖNF: Årsberättelser 1972-1996